Underbara vinter med sina frusna sjöar och snöklädda träd. Visst är det härligt att vara ute och njuta av den friska luften och sedan ägna kvällen åt en god bok och ett smarrigt bakverk! Vi bjuder på veganska maränger. Äggen var slut och det passade på att träna om vi får besök av äggallergiker eller veganer framöver. Marängerna blir härligt fasiga och passar som de är, i en swiss eller som pavlova.

Lektioner i kärlek av Lucy Dillon har precis kommit ut i svensk översättning. Jag läste den på engelska för ett tag sedan men jag säger aldrig nej till att ägna mig åt Dillons sköna värld en gång till!

Boken är tillägnad alla som hört en liten varnande röst inom sig och haft modet att följa den.
Hur många livsöden har formats av ett beslut som man inte vågat ändra? Jeannies brudbukett darrar i hennes händer på väg till bröllopet. Hon KAN inte genomföra det. Men hur ska hon kunna förolämpa och såra sin fästman så grundligt bara minuterna innan den tänkta vigseln? De har ju haft det så fint under de månader som de träffats men hon inser nu att ett äktenskap inte går att bygga på en blixtförälskelses rosaskimrande skälvande första tid. Det behövs något mer. Det behövs vardag, insikt i varandras djupaste tankar och känslor. Hon känner honom inte ännu.
”Jo, men jag gör det ändå, jag får väl skilja mig om det inte går vägen”, gaskar hon upp sig. Men fadern som är hennes enda sällskap på väg till kyrkan blir förfärad. Så där vanhedrar man bara inte äktenskapet. Jeannie klättrar ur bilen, får fram telefonen och ringer Dan. Hon kommer till röstbrevlådan, tvekar en sekund men talar sedan in sitt budskap. Kort därefter får hon besked om att Dan är på väg till sjukhuset. Han blev påkörd av en buss när han sprang över vägen med telefonen mot örat.
Jeannies liv ställs på ända. Dan ligger i okontaktbar i sin säng, alla tröstar henne, hon bor i huset i byn de flyttade till för bara ett par veckor sedan. Bara hennes pappa vet hennes sanning. Eller vet Dan? Vad händer när han vaknar? Jeannie brottas med sig själv. Tänk om han är handikappad när han vaknar. Då måste hon stanna kvar i förhållandet och ta hand om honom.
Detta är inte Lucy Dillons bästa bok men eftersom det är en Lucy Dillon är den ändå så mycket bättre än de flesta i genren. Det är hundar, härliga, starka människor, återträff med underbara karaktärer i den lilla byn Longhampton och en helt bunt självinsikter, både av enklare och lite mer hårdsmält karaktär.

Maränger på bönspad
Här har vi ett gäng höns som verkligen tagit långledigt. Inte ett endaste ägg fanns det när Attis skulle baka maränger häromdagen. Men skam den som ger sig! En tetra med vita bönor rotades fram ur kökslådans mest dunkla vrår och en stund senare (en ganska god stund) fanns ljuvliga maränger att smaska på till läsningen!
40 maränger
3/4 dl spad från en tetra eller burk vita bönor eller kikärtor (utan salt)
0,5 krm ättika 24%
1/2 dl florsocker
1/2 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
Vispa spadet med ättikan tills det är ett bubbligt skum. Tillsätt sockret, lite i taget, under vispning. Vispa länge tills du fått en fast smet som inte rinner ur bunken om du vänder den upp och ned. Tillsätt ev karamell-eller gelfärg. Lägg smeten i spritspåse med stjärntyll och spritsa maränger på bakplåtspappersklädd plåt. Grädda i 5 minuter i 130°, gärna varmluft, och sedan minst 1 1/2 timma i 90°. Låt marängerna svalna i ugnen när du stängt av dem. Då lossnar de från pappret.

Ha en underbart vintrig dag!