Ett grovt rågbröd med kryddig smak och fint tuggmotstånd av råg och frön är precis vad man önskar sig efter att ha provsmakat allt för många kulprov eller stressat med julklappsinköpen.
Börja med skållning och väckning av surdeg på kvällen och blanda deg och jäs under dagen. Brödet vill gärna ha en natt på sig att sätta sig så att det inte blir blött i mitten. Så, brödet kräver mycket tid men det är också allt.
Kväll:
Skål 1: Skållning
60 g/ 1 dl Rågkross
50 g Solroskärnor och Pumpakärnor
10 g /1 msk Linfrön
7g/1 msk brödkryddor alt, mald spiskummin
200 g/ 2 dl kokande vatten
Lägg kross, frön och kryddor i en bunke, häll över vatten och täck med plast. Låt stå under natten.
Skål 2: Surdeg:
30 g/2 msk Rågsurdegsgrund (köpt eller egen)
60g /1 dl Rågmjöl, eko
100 g/1 dl vatten, 37°
Blanda ihop ingredienserna och täck bunken med plast. Ställ lite varmt.

Morgon
Surdeg och skållning från kvällen innan
5 g jäst (valfritt)
50-100 g/1/2-1 dl vatten
60 g / 1 dl Rågmjöl
180 g /3 dl Rågsikt
Salt 12 g/ 2 tsk
Blanda ihop surdeg och skållning med jäst (jag brukar ta lite jäst för att skjutsa på jäsningen lite men det är inget måste) och morgonens ingredienser. Mängden vatten anpassar du. Degen ska vara fast med fortfarande klibbig. Låt jäsa i 2 timmar.
Smöra en avlång bak- /brödform, häll ner degen. Jäs i ca 1 timma tills det bildats små jäshål på toppen.
Grädda i 250 ° och sätt in brödet i ugnen. Efter 10 minuter sänker du till 225° och gräddar ytterligare i 30 minuter. Låt svalna på galler innan du lindar in brödet i en bakhandduk. Ge dig till tåls till frukosten innan du skär upp och njuter!
Hur njuter man allra bäst tills sitt hembakta bröd? Med en god bok för sjutton!
Hem till Scupper Island av Kristan Higgins
Jag ska erkänna att Hem till Scupper Island av Kristan Higgins inte riktigt var vad jag förväntat mig. Hade, efter en lite tyngre läsupplevelse, spetsat in mig på en härligt skön roman där karaktären i sedvanlig feelgoodanda kommer hem till födelseorten efter någon halvallvarlig livskris (läs:otrogen pojkvän som ändå är en idiot/blivit av med jobbet/fått lägenheten förstörd), inser att hon levt ett ytligt liv i storstaden och att livet på landsbyden erbjuder så mycket mer livsbejakande verklighet plus möter pojkvän som erbjuder ungefär samma sak. Hem till Scupper Island är allt det men med fler extra ingredienser som först är svåra att placera.

Nora arbetar som läkare i Boston, hon är omåttligt nöjd med sitt jobb men när hon blir påkörd av en lastbil och tror att hon går mot ljuset vaknar hon istället upp på sjukhuset till ljudet av att hennes pojkvän stöter på en sjuksköterska. Vild av raseri tar hon hunden med sig hem till Scupper Island. Där väntar hennes mor, så kärlekslös att hon inte ens kan ge Nora en kram, en försvunnen far, en systerdotter vilse i livet med modern i fängelse, en bakgrund som gör att hälften av öns invånare spottar efter henne som att de sett en svart katt korsa gatan och dessutom något mörkt i ryggsäcken, något hon inte kan tala om. Varför återvänder Nora till ön, ingen, inte ens hennes mor, verkar uppskatta hennes hemkomst, varför fortsätter hon skriva brev till systern som endast svarar med orden ”Skriv inte mer” och hur kommer det sig att hon, trots allt det svarta, ändå är en kul tjej med humorn ständigt närvarande?
Hem till Scupper Island är ingen vanlig feelgood – och jag gillar det!
